torsdag 11 december 2014

Nobeldagen 2014 minns vi med stor tacksamhet Nobelprisen i litteratur år 1974 ~ för 40 år sedan



EYVIND JOHNSON
(1900-1976)

"...för en i länder och tider
 vittskådande berättarkonst
i frihetens tjänst."

 


HARRY MARTINSON
(1904-1978)

"...för ett författarskap
som fångar daggdroppen
och speglar kosmos."

 Harry Martinsons Nobelprisdiplom
 
År 1984 bildades Harry Martinson-sällskapet
 
Sällskapets syfte är
* att vidga och fördjupa intresset och förståelsen för Harry Martinson och hans författarskap.
* att uppmärksamma och stödja forskningen kring hans liv och diktning.
* att verka för att Harry Martinsons texter hålls tillgängliga i goda tryckta upplagor.
 

 
År 1993 bildades Eyvind Johnson-sällskapet
 
och har som uppgift att stimulera intresset och förståelsen för Eyvind Johnsons författarskap, att initiera, uppmärksamma och stödja vetenskaplig forskning kring hans liv och verk, samt att vidga och fördjupa kunskaperna om hans författarskap genom att verka för utgivning och spridning av hans romaner, noveller och andra texter.


”Det stora språkförsöket är evigt”
 
I samband med högtidsdagen 1958 öppnade Svenska Akademiens direktör Harry Martinson sammankomsten och höll ett tal, som finns tillgängligt i Harry Martinson-sällskapets 2014 utgivna bok Harry Martinson i Svenska Akademien, som presenterades av Odd Zschiedrich vid Sällskapets årshögtid på Jämshögs folkhögskola. I boken finns också hans kommentar till direktörstalet.

"När Akademien tågar in och de i salen församlade reser sig upp så sker inte denna uppresning för att hedra arton personer. Vore det så då låge det föga av proportion däri. Men när det gäller modersmålet då är vi alla under en hatt, då förenar vi oss för några ögonblick i tystnad kring vårt svenska språks instrument. Vi gör det i medvetande om att språket är ett medium mellan tystnaden och handlingen, ett aldrig slutgiltigt definierat verktyg som bär fram våra föreställningar om världen, våra åsikter, våra klarheter och våra villfarelser. Ty språket är den enda verklighet som hos sig kan förena andra verkligheter som annars är oförenliga. Språket är ett bromedel när inga broar finns. Språket kan övertala och förmedla. Dessvärre kan det också förvirra, skilja och söndra. Det kan tagas i lögnens tjänst lika väl som i sanningens."

Akademiens direktör herr Martinson avslutade sitt tal med att säga:  "Och ändå är den språkliga bejakelsen av vår tillvaro det enda som vi har att hålla oss till, och som vi alltid måste återvända till. Vi har inget val. Vi måste tro på språkets inneboende möjligheter att genom människan återfå sin hälsa, sin skönhet, sin redlighet där denna gått förlorad. Alltid på något sätt skall ur denna upprepade bejakelse av språket andens framtid en gång segra och blomma. Allt kan inte vantolkas i ondskans penna. Det stora språkförsöket är evigt."
 
 
Rune Liljenrud
 
 

Inga kommentarer: