torsdagen den 31:e januari 2013

Eivor Strubes textilcollage inspirerat av Harry Martinsons dikt ”Gå i båt”

Eivor Strubes bonad Längtans ö
Foto: Bengt Bejmar
 
Eivor Strubes textilcollage på Författarmuseet i Jämshög, inspirerat av Harry Martinsons dikt
”Gå i båt”
 
(Se även Månadens Martinson, februari 2013)
 
För några år sedan fick Harry Martinson-sällskapet mottaga en gåva, en vacker bonad testamenterad av textilkonstnärinnan Eivor Strube (-2005).
 
Eivor var blekingeflicka, född 1918 på Joggesö i Blekinges skärgård. Hon hade djupa rötter i denna skärgård, och hennes konsthantverk är ofta inspirerat av havet och dess skiftande färger. När hon gifte sig med båtbyggare Christoph fann hon motiv utanför ateljéfönstret på Klöverön på Västkusten. I sitt konsthantverk anammade hon verkligen Martinsons ord i Utsikt från en grästuva där han ber oss tänka på ”tygfärgers namn” hämtade från naturen: ”marinblått, lavendelblått, klintblått , daggblått, duvblått”.
 
I början av 50-talet avslutade Eivor sin utbildning vid Slöjdföreningens skola, nuvarande HDK (HHögskolan för design och konstverk) i Göteborg. Nu kunde hon på allvar ägna sig åt sitt skapande. Detta uttryckte hon genom applikationer och broderi som de främsta kännetecknen, vilket resulterade i ett perfekt genomfört hantverk.
 
1959 var hon en av initiativtagarna till det som senare kom att bli ” Västsvenska mönster- och textilkonstnärer”, (VMT), en yrkesförening för professionella utövare. I dag är detta en rikstäckande förening med medlemmar i hela landet. Eivor med sin entusiasm och dynamiska läggning var dess ordförande 1969-1978, och därefter styrelseledamot till 1984. Hon inbjöd sina medlemmar regelbundet till ”öppet hus” i sitt hem med diskussioner om textilt arbete och lade grunden till en intensiv studieverksamhet om textilkonst. Hennes idérikedom ledde bl. a. till ett nära samarbete med Röhsska museet i Göteborg. Otaliga är de utställningar som kom till stånd. Särskilt minns man en lapptäcksutställning, som under flera år gick över hela landet och som även visades i Köpenhamn.
Medlemmarna gav sig också ut i Europa på studieresor för att hämta inspiration.
 
 
Placering av Eivor Strubes bild
på Författarmuseet i Jämshög

Foto: Bengt Bejmar
 
Eivors skänkta textilcollage har två titlar, ”finnes kanske en ö” och ”Längtans ö” med syftning på Martinsons dikt ”Gå i båt”. Begreppet längtan utgör ett viktigt motiv i Martinsons diktning. Han låter oss ta del av ”fantasins skaparlängtan” som krymper alla avstånd och vidgar perspektivet. Något av detta har Eivor Strube förverkligat i den bonad som finns på museet i Jämshög.

 Marianne Westholm
 
 
Joggesö ~ Foto: Ulf Johansson

lördagen den 26:e januari 2013

Klockrikestipendiet för år 2013 tilldelas INGHILDA TAPIO och ULRIKA TAPIO BLIND, båda från Karesuando

 


KLOCKRIKESTIPENDIET
 till Harry Martinsons minne år 2013
 

tilldelas INGHILDA TAPIO - författare, poet och översättare, Karesuando

"för att hon som nomad mellan generationers hotade kulturer, i sparsam stil och med stark känsla för språkvalörer och symboler, ömsint tolkar vördnaden för liv och natur genom ett ansvarsfullt fasthållande vid ursprunglighet i sökandet efter identitet i det moderna samhället"

samt ULRIKA TAPIO BLIND - konstnär och designer, Karesuando

"vars konst bildar syntes med Inghilda Tapios diktning, så att text och bild berikar varandra och skapar samklang"
 

Ulrika Tapio Blind
Inghilda Tapio
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Inghilda (Inger) Tapio och Ulrika Tapio Blind erhåller vardera en stipendiesumma på 10 000 (tiotusen) kronor, som utdelas i samband med Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Stockholm 3-5 maj 2013.
Stipendiaterna erhåller var sitt stipendiediplom samt Harry Martinson-sällskapets utgåva av Vägen till Klockrike med efterord av Kristin Olsoni, hedersmedlem i Harry Martinson-sällskapet.


ISBN 978-91-89196-39-1
Podium, Stockholm 2006, 2008, 2012
Viidát divttat Sámis Vidd dikter från Sápmi
Rose-Marie Huuva, Inghilda Tapio
Thomas Marainen, Simon Marainen

Ur förordet av John-Erling Utsi, Jokkmokk:

"Det är viktigt att samisk poesi möter en svensk publik. Vår kultur och konst söker sin plats i en värld utanför Sápmi. Dikterna ger läsaren en glimt av vår karta, vår historia, våra känslor inför det traditionella och det nya. En skymt av vårt stora land befolkat av små utspridda grupper av människor i en karg natur. I denna bok finns fragment av hela vårt liv, vår historia. Universella tankar från Sápmi."

ISBN 82 90625 27 8
Inghilda Tapio & DAT, N-9520 Guovdageaidnu 1995
Govat : Ulrika Tapio
Hábmen : Nils-Aslak Valkeapää
Ulrika Tapio govaid govven : Jan Gustavsson, Ájtte

. 1997 fick Inghilda Tapio Nordiska Samerådets litteraturpris för diktsamlingen
Ii fal dan dihte (1995)
Den översattes till svenska 2001, med titeln Inte för det att



Del av omslag till Ii fal dan dihte / Inte för det att

http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/tapio-inghilda



ISBN 82 90625 39 1
Inghilda Tapio & DAT O.S 2001
Bilder : Ulrika Tapio
Ulrika Tapios bilder fotograferade
av Jan Gustavsson, Ájtte
Layout : Nils-Aslak Valkeapää
Originalutgåva på nordsamiska :
Ii fal dan dihte, DAT O.S 1995
Till svenska: Inghilda Tapio & Birgitta Östlund



Del av omslag till Ii fal dan dihte / Inte för det att
ISBN 82-7374-091-9
Utgivning Kárásjohka : Davvi Girji , cop. 1990
Författare: Inghilda Tapio
Illustrationer: Ulrika Tapio

ISBN 82-7374-041-2
Davvi Media O.S. 1988
Författare: Inghilda Tapio
Översatt från nordsamiska till norska av T. Solbakk
ISBN 82-7374-044-7

ISBN 82-7272-003-6
Utgivning Tana : Jårgalaeddji, 1979
Text och färgillustrationer: Inghilda Tapio
Titeln betyder: Mitt sätt att vara är det samiska sättet

ISBN 978-1-60223-083-5
Förlag : University of Alaska Press 2010

Ice Floe var ursprungligen en internationell poesitidskrift, som utkom med två volymer per år under åren 2000-2006. Inghilda Tapio medverkade i Summer 2002.
År 2010 blev tidskriften istället en årligen utkommande bok med poesi från norra halvklotet.
I utgåvan Ice Floe 2010 medverkar Inghilda Tapio med en dikt i svensk version för länge länge sen och i engelsk version long, long ago, med översättningen gjord av Lars Nordström och Ralph Salisbury.

för länge länge sen
fanns här två små sjöar
forsar sund vikar
små bäckar
nu står allt under vatten

för länge sen
fanns här hjortronmyrar
kåtor vid sjöstränderna
nu står allt under vatten

för länge sen
en fredad plats
där vajorna födde sina kalvar

Ur Ii fal dan dihte / Inte för det att

Translated from the Swedish
by Lars Nordström and Ralph Salisbury:

long, long ago
there were tarns here
rapids, narrow channels, inlets
small creeks
now everything is under water

long, long ago
there were cloudberry bogs
campsites by the lakeshore
now everything is under water

long, long ago
a protected place
where the reindeer gave birth
 
Bland bidragen i den internationella poesitidskriften Selected Poems 2000-2006 finns i Summer 2002 bl.a Bo Carpelan: På augustiverandan.
I poesiårsboken Ice Floe New & Selected Poems New Poems 2010, finns bl.a Harry Martinson: Anni (ur NOMAD, 1931)
Bland övrigt material finns bidrag av poeter och översättare från så skilda länder som Alaska, Kanada, Grönland, Island, Norge, Finland och Ryssland (Boken på engelska 233 s.)

ISBN 978-91-978561-7-1
Prentejuvvon: Verona, Italia 2010
Sámegillii: Inghilda Tapio
Tryckt i Verona, Italien 2010
Författare: Charlotta Björnulfson
Översatt till nordsamiska av Inghilda Tapio
ISBN 978-91-978561-3-3

ISBN 978-82-7374-655-9
Davvi Girji - 2007
Författare: Kirste Paltto
Illustrationer: Inghilda Tapio


De böcker som kommer ut härnäst av Inghilda Tapio är två barnböcker, men hela tiden skriver hon dikter och avser att ge ut ny diktsamling under år 2013. Inghilda Tapio, som också är bildkonstnär, har mycket på gång samtidigt. Hon läser andras texter och skall ge utlåtanden över dessa. Hon arbetar med illustrationer till andras böcker och hon skriver även filmmanus.
 
Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum
 
Rune Liljenrud

måndagen den 21:e januari 2013

Förintelsens minnesdag den 27 januari ~ Kan litteraturen påverka?


Omslagsbild: Albin Amelin

Kan litteraturen påverka?

Frysande ord

Frosten går fram över ting och språk.
Men orden ska ändå äga sin makt.
I is begravda ska de vänta,
i dvala sovande bevaras
intill den dag då tiden rämnar
och språken jubla i fåglars strupar
som gryningsstämmor i Fenix dagar.


HARRY MARTINSON: Ur Vagnen


Den 9 april 1940 invaderades Danmark och Norge av tyska nazistförband. Samma kväll bildades i Stockholm Tisdagsklubben, som under andra världskriget kom att utgöra samlingsplats för den demokratiskt sinnade kultureliten, trogen sina ideal trots att deltagarna stämplades som säkerhetsrisker. Tisdagsklubben bildades på initiativ av författaren Amelie Posse, legendarisk antinazist, som upplevt nazisternas härjningar i Tjeckoslovakien. Tisdagsklubben, som bar namn av att den hade tisdag som sammanträdesdag, var aktiv fram till år 1945. 

Fil.dr Rune Bokholm gav år 2001 ut Tisdagsklubben: Om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40-tal. År 2007 utgav Rune Bokholm Före…Under…Efter… Motstånd mot nazismen och hjälp till dess offer.
 

Omslag och grafisk form: Christer Jonson
 
I boken Tisdagsklubben presenterar Rune Bokholm svensk litteratur under 1930- och 40-tal och visar på tidens strömningar mot diktatur och förtryck. Rune Bokholms Före… Under… Efter… ger en uppföljning av Tisdagsklubben och är relaterad till krigsåren.

I kulturtidskriften Fönstret, som utkom under 1930-talets första hälft och som var starkt antinazistisk, medverkade Harry Martinson bl.a med dikten ”Fåvitska andar” den 31 december 1932:
 
Fåvitska andar
 
I felslutens goda och vaga skog
gick fåvitska andar i ring.
Etern i dimmiga brudkronor drog
när livet blev ingenting.
Ingens läpp var varm, ingens barm
              var het,
ingens öga bar eget ljus.
Så irrade de okroppsligt i ring
och funno aldrig guds hus.
En bottenlös evighet slöt sin bur
med spjälvalvet osynligt böjt.
Ur evighetsdjupen utan kontur
ljöd lockarens ändlösa flöjt.
De böjde de fåvitska pannor ned
mot kroppar av dimmor och gas.
Ur evighetens jättekved
ljöd lockarens ändlösa bas.
Men solflödets pilhärar borrade sig
i jorden och liljornas tåg
drog hän över mullen där växlingens liv
i kullar och locktoner låg.
 
HARRY MARTINSON: Ur Fönstret 

Clartés förlag utkom 1934 en skrift Mänsklighet I och Mänsklighet II. Harry Martinson medverkade i Mänsklighet I med ”Livet och stöveln” och i Mänsklighet II med ”Svanen”.

Omslagsbild: Albin Amelin -34.

LIVET OCH STÖVELN

När stövlar dansa på vulkaner
blir dansen kort.
Se, haven hånle, sakta eviga
och tappen som man satte i vulkanen
blir stöv och bosch när lavans timme kommer.

Det finns en eld som fordrar sitt, den elden alltid lever
och att för alltid fängsla svulten eld
kan ingen stövel.

HARRY MARTINSON : Ur MÄNSKLIGHET 1
 
 
Omslagsbild av Bror Hjorth: Den nya Messias
 
 
SYMBOLISK ELDSVÅDA

Det brann en eld, en eld någonstans:
i mänskobröst, i riksdagshus
och böcker brann.
Du som tappar njurarna under stålspöna,
mänskobroder,
det brann en eld, en eld någonstans
i mänskobröst och riksdagshus,
i samlade skrifter
och i de små, små hjärnorna.
 
EYVIND JOHNSON: Ur MÄNSKLIGHET 1
 
 
 
Författaren Gustaf Hellström som arbetade som utrikeskorrespondent för Dagens Nyheter, hörde till de klart antinazistiska skribenterna. I maj 1933 reste han till Tyskland och blev åsyna vittne till nazisternas bokbål utanför Berlinoperan natten mellan den 10 och 11 maj 1933. Han skriver om detta i sin bok Det tredje riket: Från Hitlerkupp till tysk folkenighet (1933), som är en tidig kritisk granskning av bl a judeförföljelserna och koncentrationslägren:

"För några minuter, sedan bålet tänts, medan flammorna stiga strålkastarbelysta ur det tända virket och en tjock gnistpelare höjer sig över Operaplatsen, hotande byggnaderna omkring, kommer man att tänka på brännandet av det alexandrinska biblioteket på kejsar Teodosius' tid . Men också den jämförelsen haltar, eftersom de lärda hedningarna in i det sista försökte försvara och rädda sina i Serapistemplet förvarade bokskatter. Men här reser sig ingen upp till försvar, här höjes bland de tusen och åter tusen åskådarna inte ett ord till protest. Har man ögonen med sig kan man visserligen, om man rör sig i den oöverskådliga massan, som kantar Opersplatsen, här och där upptäcka personer vilkas ansikten uttrycka både sorg och indignation över den smaklösa symboliken i ett uppträdande där facklan, den fria forskningens symbol, kastas på bokbålet av studenter, den fria forskningens bärare. Men de behålla sorgen och indignationen för sig själva." (Det tredje riket, s. 68f.)
 
Fristadsprojekt för författare hanteras globalt av ICORN, International Cities of Refuge Network. Genom ICORN söker den som inte kan fritt verka i sitt hemland stipendium och sedan kan författaren få komma till ett lämpligt land. Det finns omkring 40 fristäder, varav sex i Sverige, Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Sigtuna och Växjö. År 2013 finns i Växjö Nasrin Madani, censurerad i sitt hemland Iran, som den första författaren som Växjö under ett år erbjudit en fristad. Hon nämner i en artikel i Smålandsposten att i hennes hemland Iran finns alltid ett vakande öga och därför är du alltid rädd och rädslan påverkar ditt sätt att skriva. Redan innan man börjar skriva i Iran måste man väga orden på guldvåg, för även ämnet jag valt att skriva om kan uppfattas farligt för systemet. Det finns ingen garanti för att bli utgiven och myndigheterna kan ta upp till 14 år på sig att godkänna en bok, berättar Nasrin Madani i Smålandsposten.

Omslag: Teateraffisch av Georg Magnusson 1934. KB

Pär Lagerkvist betyder mycket för Nasrin Madani och hon får nu under fristadsåret  i hans födelsestad Växjö, möjligheter att fördjupa sig i Nobelpristagaren Pär Lagerkvists viktiga författarskap och i Den politiske Lagerkvist, som är titeln på Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2011. En av artiklarna där heter Dvärgen och den onde jätten. Pär Lagerkvist i kampen mot nazismen. Pär Lagerkvists dikt Ve den som sviker finns i årsskiften, där dess tredje strof lyder:

Ve den som sviker sin egen själ,
en man, ett folk, ett släkte.
Vakna du skall under stormens häl
som äntligen grymt dig väckte
~
Norden 1940, s 9
Sång och strid, 1940


Minnesplatta på huset där Karin Boye föddes
vid Vasaplatsen i Göteborg 

Karin Boyes författarskap kom att omfatta de två årtiondena mellan första och andra världskrigen. 1935 bildades Föreningen Kulturfront, som gav ut en tidskrift med samma namn. Författarna Karin Boye, Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson och Elin Wägner m.fl nämns av Ture Nerman bland de betalande medlemmarna i föreningen för år 1936. Nerman gav under andra världskriget ut den kraftfullt antinazistiska tidningen Trots allt! Flera nummer beslagtogs av censuren.

"Kulturfront riktar sig särskilt mot nazismens och fascismens förhärligande av våldsandan och kriget, förfalskning av rasbegreppen och rasförföljelse, förnuftets degradering och den fria forskningens undertryckande och hävdar i stället humanitet och internationalism, rasernas och könens likaberättigande, forsknings- och yttrandefrihet, fred och kultur."  (Ture Nerman, Trots Allt!, s. 53f)

Brinnande ljus
Nu ropar natten högt i nöd,
av okänd ångest full.
Nu tänder jag här två raka ljus
för eviga mörkers skull.

Om Herrens änglar drar här fram,
så kallar skenet dem,
så hör de, hur lågorna sjunger min bön,
och bär den med sig hem.

De är kämpar, som går i brynjor av eld
med bud från den Väldiges hus
Deras tal har ej ord för hårt och ljuvt,
men väl för brinnande ljus.

Det är därför de står på stormens rygg
mellan piskande vingars dån,
det är därför de ler åt mörkrets makt
och möter kölden med hån.

O Herre min Gud, förfärlige Gud,
jag hör din mantels brus.
Jag ber om blommor och ber om fred --
men ge mig brinnande ljus!

 
KARIN BOYE: Ur Gömda land, 1924
 
Vi hörde. Vi trodde.
Vi tände bloss i vår nöd.
Och vi stod upp till ljusfest
i mörker och död.
 
KARIN BOYE, Julen 1939




Torgny Segerstedtmonumentet på Vasaplatsen i Göteborg  ~  nära huset där Karin Boye föddes  ~  hedrar minnet av en av våra mest orädda och betydande antinazister, huvudredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT) Torgny Segerstedt. Han skrev i tidningen 6 oktober 1934:
"Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat. Det är det mänskligas livsluft. Utan denna frihetens atmosfär vissnar det andliga livet bort. Allt kunna människorna undvara, blott icke detta."
Texten på sockeln till den tio meter höga obelisken är hämtad från den ledare som Torgny Segerstedt skrev i GHT den 8 oktober 1940 och vars upplaga blev beslagtagen:
DE FRIA FÅGLARNA PLÖJA SIN VÄG
GENOM RYMDEN   MÅNGA AV DEM
NÅ KANSKE EJ SITT FJÄRRAN MÅL
STOR SAK I DET
DE DÖ FRIA


LIVSDRÖMMENS BÖDLAR
 

Drömbödlarna var många.
Fler än det fanns drömmar.
Älvan halshöggs på en stubbe,
skogsrået mot en stock.
I huldrans ställe kom Belsen-Irma.
Hon som lockade in dem i gaskammarfjället.
Nog fanns det människoätande jättar nog.
I varje berg ett troll med ett statsemblem inhugget i sten-
                                               stolen.
Natur och mänska flöt ihop på nya skräckvägar,
terror i berget och i livets skog.
Mänskojakt.
Allt förblandat,
sammanslingrat kaotiskt som en flätning av ormar.
Nidhugg härskade under alla träd.
Saga och verklighet genomborrades samtidigt,
av samma spjut.


 



HARRY MARTINSON: Ur Vagnen

 
Rune Liljenrud


söndagen den 6:e januari 2013

Rätta svar på Julens litterära bloggfrågor: Författare Ulla-Lena Lundberg. Bok nr 1. "Marsipansoldaten" och Bok nr 2. "IS"

 

Rätta svar på Julens litterära bloggfrågor

~~~


Tack Ulla-Lena Lundberg för Dina texter till
Harry Martinson-sällskapet litterära julblogg!

Tack för intresset omkring Julens bloggfrågor!
~~~

Här presenteras något av Ulla-Lena Lundbergs
omfattande och mångbelönade författarskap

UTGÅNGSPUNKT / Dikter ~ Borgå (1962)
Ulla-Lena Lundbergs debut vid 15 års ålder

ISBN 91-29-47555-4 (1976)

ISBN 91-7458-110-4 (1977)
ISBN 91-0-048415-6 (1982)
ISBN 91-0-048581-0 (1984)


ISBN 951-649-133-2 (1985)

ISBN 91-0-050040-2 (1986)


ISBN 91-0-05201 (1989)
Nytryck 2009

ISBN 91-43-00011-8 (1991)
Nytryck 2009

ISBN 951-52-1482-3 (1993)

ISBN 91-34-51783-9 (1995)
Nytryck 2009


ISBN 91-0-056627-6 (1997)
ISBN 91-09057663-8 (2001)

ISBN 978-951-52-2737-9 (2010)

ISBN 978-91-0-012983-5 (2012)

Ulla-Lena Lundberg har också utgivit
Strövtåg / Resebok (1966)
En berättelse om gränser / Resebok (1968)
Gaijin - utlänning i Japan / Resebok (1970)
När barometern stod på Karl Öberg och andra hörspel (1974)

Ulla-Lena Lundberg har medverkat i olika böcker
och hon har redigerat Männen som kom från havet 

ISBN 952-91-2294-2 (2000)

År 2009 gav Åland ut tre nya författarfrimärken med bilder av Anni Blomqvist, Ulla-Lena Lundberg och Valdemar Nyman.
Alla de tre författarna på Ålands författarfrimärken år 2009, Anni Blomqvist, Ulla-Lena Lundberg och Valdemar Nyman var aktuella när Harry Martinson-sällskapet hade sin årshögtid förlagd till Åland 4-6 maj 2007 och Ulla-Lena Lundberg då höll ett mycket uppskattat föredrag ”Båten som bär kulturen", som in extenso finns infört i Doris Nr 11 2007 - Majdagarna på Åland ~ En stor succé.

Läs föredraget i Doris Nr 11 2007, som finns utlagd på Harry Martinson-sällskapets hemsida www.harrymartinson.org
Sök i menyn till vänster på hemsidan
Doris' tidigare nummer


I föredraget ”Båten som bär kulturen" visar Ulla-Lena Lundberg sina djupa insikter i Harry Martinsons författarskap. Hon berör bl.a. Harry Martinsons "Verklighet till döds" och "Den förlorade jaguaren", som hon relaterar till den avslutande delen "Allt man kan önska sig" i sin egen klassiska i trilogi om den åländska sjöfarten. Alla de tre delarna "Leo", "Stora världen" och "Allt man kan önska sig", har länge varit slutsålda och svåra att få fatt i, men kom till mångas glädje i nytryck 2009.



ISBN 978-951-52-2649-5



Ulla-Lena Lundberg har erhållit flera priser och utmärkelser:

Finlandiapriset motsvaras av Augustpriset i Sverige

Rätta svar på Julens litterära bloggfrågor


har först inkommit från

Marianne och Rolf Westholm, Jonstorp

samt från

Patrik Hammarstrand, Växjö

VARMT TACK!


Rune Liljenrud