fredag 30 april 2010

De blomster som i marken bor . . .


De blomster som i marken bor
kan aldrig själen glömma.
Hur skönt att djupt bland gläntors flor
se solens fingrar sömma
en vacker klädnad till den säng
som vi ger namnet sommarns äng
och som med solens gyllne tråd
hopsömmas våd för våd.

En sommarpsalm jag sjunga må
i själens vinterdagar
och låta tungsint tanke gå
och mana sommarns hagar
att träda fram till sinnets stöd
i vinterns långa själanöd,
att djupt i minnet skåda Gud
i evig sommarskrud.


HARRY MARTINSON: Sv. Psalm 202

Vårt nordiska vintertungsinne - kanske välbekant för många av oss efter årets långa, kalla vinter? - lyfter Harry Martinson fram i uttryck som "själens vinterdagar", "vinterns långa själanöd", "tungsint tanke", säkerligen med syftning både på vår yttre och inre vinter. Men trots dessa dystra bilder avslutas dikten i ljus och hopp och förtröstan.

Men allra starkast intryck gör den underbara och oväntade bilden av solen i strof 1! Vem har tidigare tänkt på solen som en flitig sömmerska, som med sin gyllene tråd ivrigt syr samman våd efter våd av sommarens vackra klädnad? Vem utom Harry Martinson med sin lekfulla fantasi och ordglädje hade kunnat ge oss denna både roande och tjusande - och ganska vardagliga - bild av solens idoga arbete att skapa en vacker sommaräng för oss att njuta av en tidig sommarmorgon?

Det är också ganska förvånande, att en manlig författare så naturligt valt en så konkret och textil bild för solens "handarbete". Martinson använder för övrigt en hel del bilder och uttryck med textil anknytning. Var han speciellt handaslöjdsintresserad, kanske rent av -kunnig? Det kunde vara ett intressant område att mer fördjupa sig i.

Disa Lundgren

Valborgsmässoafton 30 april, 2010

måndag 12 april 2010

Lärodiktare



"Kom låt oss vårda grunden för vårt liv" - hämtat ur Harry Martinsons Doriderna, 1980 - har Marie Louise Ramnefalk skrivit juli 1985, som dedikation i ett exemplar av doktorsavhandlingen TRE LÄRODIKTARE, 1974 - året då Harry Martinson fick Nobelpris i litteratur. Hon visar hur poesi av Harry Martinson (1904-78), Gunnar Ekelöf (1907-68) och Karl Vennberg (1910-95) genomsyras av en undervisande attityd och ger många exempel på didaktisk dikt.

Från Harry Martinson hämtas bl a
Li Ti's råd i Gräsen i Thule, 1958

Äger du tvenne slantar, sade Li Ti på en resa,
köp då ett bröd och en blomma.
Brödet är till för din föda.
Blomman du köper betyder
att livet är värt att leva.



Från Gunnar Ekelöf hämtas bl a
Att lida är svårt ur Sagan om Fatumeh, 1966

Att lida är svårt
Att lida utan att älska är svårt
Att älska utan att lida är icke möjligt
Att älska är svårt.



Från Varl Vennberg hämtas bl a
Klassisk prolog ur Halmfackla, 1944

nej säkra är nog inte våra sinnen
och våra känslor skiftar mer än vinden
Det är väl därför som jag talar med dig
och tror att du förstår mig fast jag vet
du inte gör det
När du har blivit stor
och tanken mognat nog för vuxen insikt
då kommer du att säga mig
helt frankt och utan omsvep
att du inte vill förstå mig
[...]
men just i dag vi löser livets gåtor
på tu man hand i en förfallen park
där dagern glindrar över björkens lövverk



Karl Gunnar Vennberg föddes 11 april 1910 i Blädinge, Småland. Den 14 mars 1917 flyttade familjen från Gåvetorp under Lästad säteri, som vid den tiden ägdes av brukspatron J. Stephens på Huseby. Gåvetorp var ett dagsverkstorp på tolv tunnland.

I Barndom i Småland - Smålands Författarsällskaps kalender 1967 medverkar Karl Vennberg med artikeln Värend bakom tredje ståndpunkt. Han skriver bl a

"Och när jag nu återser trakterna kring Salen och Skatelövsfjorden, färdas från Blädinge kyrka, förbi Lisebro och Lästa till Ströby, Skatelövs gamla kyrkogård och slutligen Huseby bruk, då tycker jag mig i vissa ögonblick komma mitt eget liv på spåren."



Hösten 1993 var Karl Vennberg i sin barndomsbygd i Blädinge och besökte platsen där torpstugan hade stått. Huset revs 1965. På bilden - tagen 11 april 2010, på Karl Vennbergs 100-årsdag - syns en grönt mossbelagd sten, som minner om husgrunden och en minnesplatta med inskription. Karl Vennberg har skrivit diktorden på minnestavlan.

GÅVETORP
TORP UNDER LÄSTAD
RIVET 1965
HÄR FÖDDES FÖRF. KARL VENNBERG
1910

"DEN BYGD VI VÄXER
IFRÅN
VÄXER IN I OSS
UPPGÅR SOM BILD
I CELLER
OCH VÄVNADER"






Gåvetorp 11 april 2010

"där dagern glindrar över björkens lövverk"

Rune Liljenrud

fredag 9 april 2010

9 april 1940

En plötslig vindstöt drog från världen in
och tunga klockor ringde från en by.


HARRY MARTINSON:
Augusti 1914 Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER














Det finns ett stort brev med allas våra namn.
Prytt med en kant som av svartnat blod.
Det förgångnas klibbande sorgbrev.
Den ärade brevmottagaren är vi alla.
Vi som yvs över framstegen utan att känna
skam och skuld för offren de kostat.

Med det brevet sitter vi alla år.
Det klibbar alla dagar.


HARRY MARTINSON: Brevet Ur VAGNEN















Mot såna gossar borde nog de fromma
stått upp och visat tänderna i tid.
Men fridsamheten var för stor, av bufflar
förvandlades den snart till evig frid.
De veka själarna i alla land
i flathet dog för dessa råa band.


HARRY MARTINSON: Sång 40 Ur ANIARA











9 april 2010

Rune Liljenrud

torsdag 8 april 2010

Romadagen 8 april


Romerna har sedan 1971 egen nationaldag, egen flagga och egen nationalsång. Flaggan för den romska folkgruppen antogs på den första romska världskongressen 8 april 1971 i London. Då erkände FN, Förenta Nationerna romerna som internationell minoritetsgrupp.

Flaggan är grön och blå med ett rött vagnshjul i mitten. Färgerna och hjulet symboliserar jorden, himlen och vandringen.

Nationalsången heter "Gelem, gelem lungone dromensa" som betyder "Jag har vandrat långa vägar" och sjungs på många olika dialekter.

Det romska språket kallas romani chib eller bara romani och är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk tillsammans med samiskan, finskan, meänkieli och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs i språklagen med de nationella minoritetsspråken.





VAGNEN, 50 år


Hjulet är symbol i VAGNEN
liksom i Romernas flagga ~


Så ljus var resan och så glad
att alla problem syntes upplösa sig.
Vagnen och vägen tillsammans ett lyckligt par.
Horisont efter horisont
svängde mot oss i hänryckt möte.
Vagnen öppnade vägen för en världsglädje,
slog upp allt vackrare sommardörrar medan vi for.


HARRY MARTINSON: Ur Vagnen


Romadagen
firas på många platser
med goda och lärorika program.

Alla romer önskas en god högtid
på Romernas Nationaldag 8 april!

Rune Liljenrud

söndag 4 april 2010

Ebbe Linde ~ Karin Boye ~ Harry Martinson

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII


Αἵδε μὲν ἡμέραί εὶσὶν ὲπιχϑονίοις μέγ`ὃνειαρ ~ Ἡσίοδος

"Men dessa dagar äro för dem på jorden en stor gåva"

HESIODOS: Verk och dagar

Ebbe Linde (1897-1991), Karin Boye (1900-1941) och Harry Martinson (1904-1978) hade djup samhörighet med varandra. Det vittnar inte minst deras brevväxlingar om. Paulina Helgeson som utgivit såväl Karin Boyes brev "Ett verkligt jordiskt liv", 2000 som Harry Martinsons brev "Poetiska törnbuskar i mängd", 2004 kommer vid den stundande årshögtiden i Jämshög 7-9 maj, att tillsammans med en representant för modern solenergiutvinning, ha ett program "Harry Martinson, Ebbe Linde och solmaskinen". I "Poetiska törnbuskar i mängd" finns flera brev till Ebbe Linde av Harry Martinson, bl a ett längre brev från 1947 om bildande av en solmaskinsförening. Brevet kan öka intresset inför Paulina Helgesons program.

Omslaget till denna volym av Ann Margret Dahlquist-Ljungberg

Dikter O-III av Ebbe Linde är i stort sett ett omtryck av de tre diktsamlingarna Bräsch, 1925 Disiecta Membra i Ur den magiska kitteln, 1932 och Dikter III, 1936.

Programdikten "Till Skråbröderna" ur diktsamlingen Bräsch har frasen "för trädets skull", som Karin Boye lånat som titel för sin egen diktsamling FÖR TRÄDETS SKULL, 1935.

I Disiecta Membra finns sex "Koordinater" tillägnade bl a Karin Boye och "Fem unga"

Karin Boye

"Själens näckros"...
All din dikts spänstiga renhet och
flickaktiga styrka
blommande i dessa ord.
Men jag har värre.
I mitt öra spökar en kuslig klangassociation:
näckros nekros



Ebbe Linde har på olika sätt bidragit i Karin Boye Sällskapets skriftserie "Karin Boyes liv och diktning", som hittills utkommit med elva värdefulla böcker. För Ebbe Linde var - i hans lyriska tillbedjan - Karin Boye hans "vita stjärna".

Du skall stråla, min vita stjärna,
oändlig och stillsam, stum,
som aldrig du visste hur du har lyst
en bana i fjärran rum.


Av ett brev från Harry Martinson till Ebbe Linde, efter Karin Boyes död utanför Alingsås den 23 april 1941, framgår den djupa samhörighet de båda haft med Karin Boye. I "Karin Boyes liv och diktning X" finns Harry Martinsons "Karaktären Boye", första gången publicerad i "KARIN BOYE. Minnen och studier, 1942". Ebbe Lindes minnesord genom dikten "Död kamrat", vars inledning och avslutning återges här nedan, finns i en artikel av Björn Julén på Karin Boye Sällskapets hemsida www.karinboye.se/om/artiklar/gravskrifter-parnass.shtml

Ebbe Linde hade många strängar på sin lyra. Enligt Erik Hjalmar Linders "Ny illustrerad svensk litteraturhistoria" var Ebbe Linde "Prästson från Kolmården, brådmoget geni, student vid 16 års ålder, naturvetare, reformpedagog, lärare i elektrokemi vid Chalmers i Göteborg, tidningsman i två omgångar och slutligen vittberest teaterkritiker i Dagens Nyheter. Denne kemist blev emellertid också psykoanalytiker, samhällsförbättrare och experimenterande poet. Livets två problem har han i en dikt ironiskt angivit så: hur man skall tjäna pengar och hur man skall hinna med allting..."

Dikter i urval "Vision och eko" av Ebbe Linde - med omslag och vinjetter av Per Linde - är en hyllning till Ebbe Linde på hans 60-årsdag 1957. Boken är tryckt i 4 000 exemplar av vilka 1 500 [sic!] är avsedda för subskribenter, som förtecknats i två spalter på 15 boksidor. Harry Martinson är en av många kulturpersonligheter i Tabula gratulatoria. I boken finns den grekiske skalden Hesiodos' motto från hans "poetiska handbok till korrekt liv" Verk och dagar. Ἡσίοδος är västvärldens äldste kände poet, verksam omkring 700-600 f Kr.

"Men dessa dagar äro för dem på jorden en stor gåva"

Αἵδε μὲν ἡμέραί εὶσὶν ὲπιχϑονίοις μέγ`ὃνειαρ ~ Ἡσίοδος


Du stannar, min vita stjärna, och står över stilla rum.
och rymden sluter sin klara kalk och allt är mysterium.
förkastade och blinda tumla vi dumt vid en bår.
Borta - men vad är ett människoliv, ett år, eller tjugo år...
så kort som människans levnad, så evig är människans stig.
du stannar, min vita stjärna, och snart skall jag gå till dig.
[~~~]
Nej ingen sorg... stäm upp en segersång!
Så stort och ensamt skall ock ödet vara
för mig en gång, så helt skall allting fara.
så lugn och stolt som du, skall jag ock gå
så liten skall jag ligga där och grå.
så utom allt, så löst från strid och tvång -
- så även jag, så även jag en gång.


Ebbe Linde: Ur Död kamrat










Påskdagen 4 april 2010
Rune Liljenrud

lördag 3 april 2010

GLAD PÅSK !


Harry Martinson har skrivit många psalmtexter. En finns i den nuvarande Svenska psalmboken (Nr 202) och den röstades fram år 2000, vid Allmänna Kyrkliga mötet i Göteborg, som den mest älskade psalmen i nya psalmboken. I förslaget till Svenska psalmboken 1986 fanns ytterligare en psalm av Harry Martinson, där texten hämtats ur Aniara, Sång 49. I psalmboksförslaget är detta en läsepsalm (Nr 721), som inte är tonsatt.

Psalmtextens innehåll ansluter till Passtionstid och Påsk.

1. Hur svårt att ena tron med livets dagar.
Och nådens ordningslag, hur svår att fatta
för den som aldrig talat med de döda.
Hur svårt att tro på livet efter detta.

2. Hur rätt att önska livet efter detta.
Det är att visa glädje vid att leva
och lust att till dess skönhet återvända,
och inte bara dö som strandens slända.

3. Hur lätt att tro på livet efter detta.
Hur rätt att livet före döden sätta,
fast endast en har lösts från dödens binda
och mött sin Gud och vittnat för de blinda.












Låt oss dröja tätt vid ögonblicket
nu när fjäriln snuddar evigheten
innan nuet brister och förgöres.


Harry Martinson: Ur Nuet / Vagnen


Påskafton 3 april 2010
Rune Liljenrud